Med garn och virkkrok

Första filten sommaren 2010
när mamma fick en knöl på fel ställe
(mamma är kvar och knölen är borta  :)

Att virka är verkligen lugnande. 

Stolpe efter stolpe, 

långa rader med grupper om tre,

välja färg, knyta i nytt garn, räkna nystan,

pussla rutor i olika färgkombinationer, 

tröttna lite vid ruta n°17, ta nya tag, 

känna att rutorna snart räcker till en hel filt, 

Filten i ljust & mörkt grå, beige, brunt & svart
passar in i färgskalan i
nästan varje rum här hemma...

mäta, inse att en ruta till i bredd vore bra, 

räkna nystan igen, virka, till slut sätta samman alla

(det är då katterna tycker det är såå roligt att ta fart, hoppa på och surfa iväg över golvet på en ruta - eller flera) 

och sen njuta av att filten är klar :)

Såg hos en väninna en vacker äldre virkad filt som hade rutorna på snedden och blev inspirerad att virka den här.
Varma röda och rosa färger, släta och luddiga garner
och en gammaldags uddkant.
Jag tycker om när rutorna är olika,
det är både roligare att virka och ger mer liv :)

Filtkorgen vid vår soffa är flitigt använd

Här filt med inspiration från färgerna på
somrigaste picknickmuggarna från Rice och
virkade blommor jag såg hemma hos Kerstin!

*

bäbisfilt till Idas lilla

Äldsta dotterns filt virkades när hon for
till annat land och mammahjärtat hade kramp...

*

Yngsta katten Solo är uppfödd med att sova middag
under hemvirkade filtar, han älskar att krypa upp
i knät och slumra och ändå ha lite koll
på vad som händer genom maskorna :)
(här på yngsta dotterns filt virkad när sonen for till annat land och mammahjärtat återigen värkte)

25 mormorsrutor till ännu en filt i väntan på ihopvirkning