Öga i akvarell

mitt i - halvfärdig

Hästar är så vackra djur!

Älskar deras uttrycksfulla ögon...

Början på en akvarell, 

först skissa med blyerts, väldigt lätt,

vill kunna sudda bort/dölja varje liten linje. 

Lägger på en gummipasta på de ställen jag vill spara till vita ytor, som jag senare kan måla.

Tunna vattenstinna akvarellager,

måla - torka - måla - torka...

Tålamod. Vänta. Krävande.

Har här målat så långt jag önskat runt 

den blå gummipastan, 

då måste allt torka ordentligt 

innan pastan går att gnugga bort. 

Blir som halvtorr häftmassa.

Så skönt att slippa ta hänsyn till 

de områden man vill 'spara' ljusa.

Dags att lägga på fler lager med akvarell.

Florstunn Payne's Grey är favoriten,

älskar också jordgula Raw Sienna, intensivt mörkröda Crimson Alizarin & havsgröna transparent Turquoise, men också...hehe, vill ha alla färger i paletten.

Titta nära, där finns kakigrön, turkos, 

terracotta & massor av Payne's Grey förstås!

Vit afton - Diner en Blanc

Modiga & festsugna vänner!

Vi dukade upp till fest i vitaste vitt, 

bord, stolar, dukar, kandelabrar, vin & mat

med inbjudna vänner & vänners vänner.

Förberedelser inför kvällen 

att samla ihop vitt i alla upptänkliga former var lätt,

att styra upp vädret blev lite mer osäkert...

På väg hem från jobbet ösregnade det, 

klev av cykeln som en ej urvriden disktrasa,

men som våra grannar i Frankrike uttryckte det:

-"När ni har fest är det ALLTID fint väder!"

(-"Vous avez TOUJOURS du beau temps quand vous faites la fête")

Ja, gäller bara att lägga in beställningen i tid...

Personligen beställer jag gärna hos himmelsgudinnan Nut,

som slukar solen varje kväll för att följande morgon föda fram den på nytt.

Gudinnan är förkroppsligad som en ko

(vars ben visar ut öster, väster, norr & söder)

klädd i himmelsblå klänning. 

Gudinna, Nut, sol, ko, klänning - känns bra liksom.

Det är underbart med vänner!

Varför sitta i en matsal när man kan dinera vid 

strandkanten med solnedgången som kristallkrona..?

Sprakande, glittrande, älskade bloss -

är det kalas så är det!

Inviger cementblandarpresenten

Så, äntligen blev det gjutdags!

finbetong

vatten

olja

formar

hushållspapper

handskar

solsken & omrörningshjälp

Förberedelser är A & O

ihopsnörd tamp i lagom längder

tillräckligt antal färdiginoljade formar

snäll (och snygg)(och stark) hantlangare (maken)

skaka klappa skaka klappa

Bort med stora luftbubblor, men inte alla!

 Vill gärna ha lite 'inte-helt-perfekt-yta-helst-cool-lantliv'- känsla

på dörrstopparna. Eller var det tyngdlyftshantlar? 

Alltså, min cementblandare  ❤️

Den är också snäll & snygg & stark...

Det har vattnats lite då & då för att 

den torkande betongen inte ska spricka

och sedan har de fått stå ute i friska luften,

borde ju hålla - eller hur?!

En till varje dörr...

*

Var bara tvungen att testa det där med en bricka också. 

Nya projekt att leta efter på loppis ☺

Ren naturenergi

Den varmaste sommaren i mannaminne har gett 

riklig äppel- & vindruvsskörd - 

alldeles fullproppat med smak & vitaminer!

Rankorna dignar av klasar med stinna druvor.

Goda som de är och skalet i vindruvorna innehåller fytokemikalier, en slags naturlig antioxidant som kan skydda vår hjärtmuskel och även sänka blodtrycket

(enligt Viktväktarna) 

 men underbara som ren druvjuice!

Ett par klasar blir smidigt till ett lyxigt glas 

nypressad druvjuice med råsaftcentrifugen

ca 75 kcal för den som undrar, 

men eftersom det är 3dje glaset för mig idag har jag slutat räkna :D

tänker att de massor av C-vitaminer och antioxidanter 

som kommer 'på köpet' uppväger det faktum att energin 

egentligen räcker till ett maratonlopp jag inte kommer att utföra...

...men hösten kanske blir kall och då är det bra att vara laddad...väl?!

*

Önskade mig centrifugen i present och har haft lite dåligt samvete att den inte kommit mer till användning, 

men när den väl kommer fram är den toppen!

*

Ett halvår sedan

Nu har knät varit ur full funktion i ett halvår 

och kanske får jag inse att det kommer förbli så. 

Tacksam att smärtan var kortvarig, 

men kämpar med att hålla modet uppe när begränsningarna, till följd av det avslitna korsbandet och trasiga inre ledbandet, 

visar sitt tråkiga tryne.

Vill 

hoppa upp & ner

dansa utan skydd

sitta på huk

krypa på knä

springa

snurra runt

 utan att tänka

glömma just det åket & den svängen i februari

Om jag tänker åka slalom igen?

Nej.

Kanske får jag inse att knät kommer förbli ur full funktion.

Men bara kanske.

Tänker träna & se.

En hälta hälta, fördel...frisk.

*